Kom iväg till gympan efter jobbet igår och träffade där en bekant som skulle testa passet.
Kan tala om att torsdagens pass var mer intensivt än söndagens pass (blev varm haha).
Vi hade ett stort leende på bådas våra läppar då detta innehöll koordination, vad nu det är för det saknade helt klart jag.
Så som en vit höna, (tur det snart är påsk) studsade jag omkring och såg allmänt bortkommen ut (tror ni kan se det framför er) de gick åt vänster jag åt höger, jag gick framåt och de bakåt, krockade nästan flera gånger till och med, med belöningen ett leende ifrån de andra som dansade som följd..
Och som glädjande var kunde jag dessutom ringa och säga till P att jag inte var ensam utan hade sällskap, lite orolig som han e ibland. Avnjöt sedan lyxen av en banan innan dusch då mitt sällskap insåg att hennes handduk låg hemma på köksbordet, vilken tur ibland att jag alltid har med mig två.
Tack och Hej leverpastej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar