Nu är det dags!

Att börja jobba igen. Får se hur det går med mat och dryck, men det ska nog fungera. Skönt att få in lite rutiner igen men tråkigt att inte har all denna tid om eftermiddagarna och kvällarna med familjen, kunna följa med på aktiviteter och vara hemma när de kommer från skolan. Har ju märkt att det uppskattas=)

När jag lämnade syster vid flyget igår ringde jag upp vdc. Precis när hon hoppat ur ringde de upp. Blev förvånad när sköterskan sa -Hur snabbt kan du vara här?
-Ja jag är vid flyget nu, om tio minuter kanske?
-Ja men då bokar jag dig då.
Visade sig att det var hon som skrev ut medicinen för tungan förra gången och eftersom flaskan är slut och tungan likadan undrade ju jag om jag ska köra en hel månad till, vilket hon inte tyckte.
Så nu är det tabletter istället, får se hur magen/kroppen reagerar på dessa. Det finns ju inga tester när det gäller sådant här och läkaren bara tittade ner i halsen och sa att den var fin(tur det, hade inte kunnat äta annars ju, nu är det bara smaksinnet som är vajsing) sedan undrade han mest om hur operationen fungerat, om jag hade positiva eller negativa känslor efteråt. Lät nästan som om han ville veta om det var något han kunde rekommendera andra att göra?
Ja alltid kul att kunna vara någons referens, men vill poängtera för de som läser denna att det gäller att vara motiverad, för vissa saker kanske du aldrig mer kan äta. Och man kan ju inte be andra att sluta bara för att du själv inte kan.

Så, nu dags att tvätta och fylla på vätskedepåerna.

Ha en toppendag därute och glöm inte dricka vatten!