Njut av livet det går inte i repris

Det är ju ganska tänkvärt. Har funderat en hel del efter igår. Fick ett brev med lilltjejen i skolan att en pojke avlidit och att elever varit vittne till händelsen. När sedan pojkarna kom hem hade jag hunnit och fundera lite, då berättar de att en pojke hängt sig utanför deras klassrum och att elever hittat honom. De hade hundra frågor varav tio kanske gick att besvara. Idag kom ett mail från den ena pojkens lärare om händelsen samt telenr om det behövs samtal. Instinktivt kände jag att detta skulle alla föräldrar fått igår. Det fick ju de små barnen som ej hade det så nära inpå sig som de stora har. Det är så sorgligt när någon beslutar att ta detta steg. Samt att familjen hade varit där och i klassrummet bredvid dem för att sörja sin pojke och ställt saker som han hade tyckt om där det hände vilket de funderade en hel del på varför de gjorde så. Tycker så synd om dem familjen och vännerna...Hoppas att de samtalar med barnen som det berör och stillar lite av frågorna.