Älskade mamma!

Lämnade barnen i skolan och tog sedan en promenad hem till min älskade mamma. När hon är ledig finns det oftast en kopp rykande varmt morgon kaffe...idag fanns tyvär även sumpen med...haha ja så blir det mer pergolator bryggare men rackans så varmt och gott!

Skulle vilja ge henne en eloge för att hon stöttat och hjälpt oss i alla år, det känns bara tungt att vi inte kan hjälpa henne med allt som är runt omkring utan bara visa att vi finns och lyssna. Skulle ju vilja så mycket mer. Men nu får jag ju skriva av mig lite iallafall.

Det är tungt att livet har så många olika törnen tur att de små ljusglimtarna finns. Ska försöka att fotografera så många glimtar som möjligt, så när man behöver tänka på något vackert kan man iallafall klicka sig tillbaka till fotona. Något jag personligen bestämt mig för är att försöka prata om allt, även de jobbiga sakerna för om ingen gör det så "finns" det ju inte och ingen ska behöva skämmas för någon annan eller behöva vara rädd för att visa att man är ledsen och sörjer. Alla har upplevt situationer som man kunde gjort annorlunda men det har ju redan hänt, man får bara se till att inte göra om det...

Kan ju heller inte leva åt någon annan utan man måste ju få ha någonting som är sitt. I mitt fall är det nog fotografering och målning samt att sitta och skriva. Synd bara att jag inte kan försörja mig på det, hade vart kul.

Men den som lever får se och jag hoppas att framtiden har något spännande att erbjuda!